Alla kanske inte kan vinna Nobelpriset eller få högsta betyg i allt. Men alla kan bli bättre på att plugga! Testa våra tips nedan. Vi lovar att det ger resultat. 

1. Sköt om dig!

Du lär dig inte ett smack om du är jättetrött, hungrig eller ur form.

Alltså: Börja med att må bra! Sov ordentligt, drick tillräckligt med vatten, ät gott och nyttigt och rör på dig. Viktiga saker att tänka på:

• Sov ordentligt! Barn mellan 6 och 12 år behöver ungefär 10–11 timmars sömn per dygn.
• Drick vatten när du pluggar – vätskebrist gör dig snabbt trött.
• Ät hälsosamt och håll HELA kroppen i trim – hjärnan är ju en del av kroppen!
• Se till att du har en bra arbetsmiljö: en skön sittplats, ett bra bord (gärna höj- och sänkbart) och bra belysning.
• Försök att hitta en särskild plats där du gillar att läsa koncentrerat och lära. Det kan vara ett kontor hemma, på biblioteket, eller liknande.

Ssssch! Jag vässar min studieteknik. Du vet: fokus, vila.

2. Gör en sak i taget!

OK- då börjar vi plugga in läxan. Ska bara spela lite, lyssna lite på musik, byta låt, svara på ett meddelande….mellis kanske?

NEJ! NEJ! NEJ!

Att göra många saker samtidigt – på engelska kallat multitasking – funkar inte när du pluggar. Varje gång du byter uppgift måste hjärnan ställa om. Det kräver massor av tid och energi. Vill du bli av med läxan fort? Plugga koncentrerat i en halvtimme eller så. Gör absolut inget annat samtidigt. Plugga koncentrerat! På så sätt får du ju mer tid till spel eller andra roliga saker efteråt.

UR Play, Plugga bättre om koncentration (28 minuter) 

Plugga bättre/UR

3. Rita, klottra och tänk i bilder!

Testa att skriva ner och rita det du lär dig. Forskning visar att de flesta människor lära sig bättre genom att ta anteckningar, göra tankekartor (mindmaps) eller teckningar. Skriv ned viktiga stödord, visa på samband mellan olika fakta med pilar och linjer. Använd sedan dina egna anteckningar för att plugga in det viktigaste!

UR Play, Plugga bättre om anteckningsteknik

UR Play, Plugga bättre om tankekartor

En bit i taget så går det lättare!

4. Planera mål och delmål!

Det finns ett talesätt som säger: ät elefanten i bitar. Nej, det betyder inte att du ska äta elefanter. Poängen är att stora uppgifter tjänar på att delas i mindre delmål. Exempel:

•  Sätt upp som mål att du ska läsa minst en bok i månaden.
• När du pluggar till ett prov: planera att läsa ett stycke per dag, eller lär dig sju nya glosor varje kväll. En liten bit i taget känns som nästan ingenting! Men, om du istället sätter dig för att göra allt kvällen innan provet … Ja, då känns elefanten omöjlig att svälja.
• Sätt upp som mål att räkna 10 tal i boken – ge dig själv en belöning när du är klar! 
• Det är ännu effektivare med gemensamma mål: planera dina mål tillsammans med dina kompisar. Plugga tillsammans och gör något kul när ni är klara.

5. Repetera, spela och quizza!

“Repetition är all kunskaps moder” lyder ett annat talesätt. Forskningen visar att det verkligen stämmer. Ska du lära dig något så att det sitter kvar i huvudet måste du repetera, gång på gång.  Använd quiz, instuderingsfrågor och andra repeterande tester för att minnas bättre. Det kan dessutom vara kul att tävla lite – även om det bara är med dig själv. Och det är helt okej att konstruera quiz, spel och lekar som är roliga. 🙂 Huvudsaken är ju att ni lär er.

Verktygslådan, längre ner på den här sidan har tips på program och tjänster som ni kan använda för repetition och tester.

 6. Testa andra minnestekniker

Det finns många andra minnestekniker än att bara repetera, om och om igen. Ett exempel:

Lär dig att bygga minnespalats med minnesmästaren Jonas von Essen. Han memorerade (mindes) 50 000 decimaler i talet pi när han deltog i teveprogrammet Idol!

Andra tekniker är till exempel minnesramsor, att hitta på berättelser som innehåller det du ska minnas, eller att förknippa saker med siffror, symboler eller liknande.

UR Play, Plugga bättre har fler tips på minnestekniker

 7. Variera dig!

Forskning visar att din hjärna funkar bättre om du varierar inlärningen på olika sätt. Om du till exempel pluggar glosor, så är det inte jättekul att sitta på exakt samma ställe och läsa orden, gång på gång. Du kan då prova något nytt. Exempel:

• Byt miljö! Ta en promenad och repetera läxan när du går. (Du kan även spela in orden och lyssna på dem medan du går!)
• Byt teknik! Istället för att läsa tyst kan du läsa glosorna högt, eller spela in en film där du använder glosorna. Du kan även göra minneskort, en frågesport (quiz), med mera.
• Plugga med andra! Det är roligare och lättare att plugga tillsammans. Chatta med en kompis, förhör varandra, promenera, och så vidare. Sätt upp mål tillsammans – om ni är flera som har samma mål blir det svårare att bara strunta i det.

När vi läser och förstår en text använder vi olika tekniker och knep. De som redan läser bra tänker inte ens på hur läsningen fungerar. De bara läser! Men forskare har börjat lista ut vad som faktiskt sker i hjärnan och med kroppen under läsningen.

Här får du ett antal knep som du kan använda dig av när du läser nya texter. Våra tips handlar mest om hur du ska förstå faktatexter och läromedel. Men många av knepen fungerar även för så kallad skönlitteratur – alltså romaner, noveller och liknande ”påhittade” berättelser.

Hitta din egen stil!

Alla läser på sitt sätt. Du måste själv hitta en metod som passar just dig. Prova alla metoderna här nedan minst en gång och känn efter: kändes det bra? Gjorde metoden att du förstod texten bättre? Bra! I så fall fortsätter du med just den tekniken, eller som det också kallas: lässtrategin.

Många av metoderna nedan återkommer också i NA:s böcker i svenska för årskurs 4 -6, där ni också får bekanta er med många olika typer av texter: allt från poesi till debattartiklar!

Läs i lugn och ro på en plats du gillar. Testa någon av strategierna om du kör fast!

Läs i lugn och ro – gärna på papper!

Det spelar stor roll var och hur du läser. Forskning visar att de flesta lär sig bättre när de läser från papper istället för på skärm (dator, platta eller mobil). När du ska läsa riktigt koncentrerat är det alltså bra att läsa ur en tryckt bok, tidning, eller likande.

Läsning på skärm kan förstås fungera bra för att söka fram fakta, eller för att ”skumläsa” en text. Skumläsning betyder att läsaren snabbt tittar igenom texten. Blicken fastnar då på rubrikerna, bilderna och letar efter särskilt viktiga ord. På så sätt kan läsaren snabbt få en första uppfattning om textens innehåll.

Slutligen: du behöver lugn och ro för att lära dig. När du ska läsa för att verkligen lära dig nya saker gäller det att stänga av mobilen. Ja, stäng av hela världen därutanför och dyk in i texten. (Läs gärna mer om koncentration i våra tips för studieteknik.)

Börja med att orientera dig i texten och förutspå vad den handlar om – som genom en spåkula!

Tips 1: Förutspå vad det handlar om

Den som läser en ny text brukar först titta lite snabbt på titeln (vad texten heter), på rubriker, bilder och liknande. Det är ett sätt att få en idé om vad texten handlar om, redan innan själva läsningen börjar.

Vi kan likna det vid en spågumma, som tittar i sin kristallkula för att se in i framtiden. Eller kanske en äventyrare som tar en snabb titt på kartan innan själva expeditionen börjar!

Checklista för att förutspå:

Var hör texten hemma? Är den ur en bok som handlar om ett visst ämne? Är den hämtad från något särskilt ställe på nätet? Vad är huvudämnet för boken eller webbsidan?

• Ta reda på textens titel (vad texten heter: det brukar stå som första rubrik i texten.)
• Titta också på övriga rubriker: vilka ämnen nämns i rubrikerna?
• Se på fotografier och illustrationer: vad föreställer de?
• Försök att formulera några viktiga ord som du tror att texten handlar om!

Tips 2: Lägg in texten i rätt ”fack” i hjärnan

När du vet ungefär vad texten handlar om kan du koppla ihop innehållet med tidigare kunskaper. Om texten till exempel handlar om ”stannfåglar” så funderar du på vad du vet sedan tidigare om ämnet. Det kallas med ett finare ord för ”förförståelse”.

Ett annat sätt att förklara: tänk dig hjärnan med all dess kunskap som ett stort pussel. När du lär dig något nytt så måste alla nya fakta och ord passa in med resten av kunskapen i din hjärna. Lär du dig om stannfåglar, så hamnar biten någonstans med andra kunskaper om biologi, djur och NO.

Checklista förförståelse:

• Skriv ned några saker du redan vet om ämnet.
• Skriv ned saker, ord och ämnen som du tror hör samman med ämnet på något sätt.
• Skriv gärna ned frågor också, saker som du inte vet men vill lära dig!
• Tips: gör gärna en liten karta över läsningen, i form av en mindmap. Då kan det se ut så här:

Tips 3: Ställ frågor om textens mening

Läsningen går lättare om du förstår varför du ska läsa just den här texten. Det handlar om motivation: om du känner att det finns en vits med att läsa så går det lättare. Dessutom lär du dig bättre! Därför är det smart att ställa frågor om texten.

Checklista: frågor om texten

• Vad handlar texten om, vad är det tänkt att jag ska lära mig (se även förförståelse).
• Varför ska jag läsa just detta? Har det med kunskapsmålen i skolan att göra, eller har läraren en plan att vi ska träna någon viss förmåga?
• Vad betyder just det här stycket i texten – vad har jag lärt mig?
• Hur hänger det här stycket samman med det som stod tidigare i texten? (Ofta måste vi bläddra tillbaka och fundera …)

Tips 4: Anteckna och undersök

Medan du läser är det viktigt att du noterar saker du inte förstår, men också fakta som känns särskilt viktiga.

Forskning visar att de flesta människor lär sig med hela kroppen. Genom att anteckna, rita och notera använder du inte bara hjärnan utan även händerna. Det gör att kunskapen fastnar mycket bättre i hjärnan. Dessutom underlättar det ”pusslandet” med kunskaperna. När du skriver ner viktiga ord, eller undersöker saker du inte förstår så använder du även tidigare kunskaper.

Checklista: undersöka och anteckna

• Notera särskilt viktiga ord och begrepp. I faktatexter brukar de viktigaste orden stå med i rubrikerna, eller i sammanfattningar av texten. Ibland kan de också vara kursiverade.
• Anteckna också alla ord som du inte riktigt förstår. När du har läst klart: slå upp orden och skriv ned vad de betyder. Du kan förstås också fråga din lärare, eller en kompis!
• Gör gärna noteringar om meningar, stycken eller avsnitt som är svåra att förstå.
• När du kör fast eller inte förstår: försöka att leta ledtrådar i texten. Det brukar till exempel underlätta om du läser om texten igen, och då läser även den text som står före och efter det svåra stycket.

 Tips 5: Sammanfatta, återberätta och repetera

Nu börjar du få grepp på texten – bra jobbat! När du har läst hela texten minst en gång är det dags att räta ut de sista frågetecknen. Sen ska du repetera för att minnas bättre.

Checklista: Sammanfatta och repetera

• Gå tillbaka till textens viktiga ord: kontrollera att du förstår vad de betyder. Förklara med egna ord, så att du själv förstår. 
• Kolla också att du har koll på ord och stycken som du först tyckte var svåra att förstå. Gör samma sak här: förklara vad ordet eller stycket handlar om med egna ord.
• Sammanfatta hela texten med egna ord. Du kan skriva en sammanfattning, berätta för någon annan, eller spela in en liten film med dig själv. Se till att du får med särskilt viktiga ord och faktauppgifter.

Tips 6: Förstå och minnas med känslor och bilder

Alla de ovanstående tipsen handlar ju om text i olika former. Om att du ska läsa ord, anteckna ord och så vidare. Men vi lär oss med hela kroppen. Därför kan du också prova mer ”konstnärliga” tekniker. När du själv skapar och känner så sätter sig texten djupare: du kommer att minnas bättre, helt enkelt!

Checklista: Känslor och bilder

• Använd alla dina sinnen: om du läser om exempelvis stannfåglar, så kan du föreställa dig att du ser fåglarna. Kanske hoppar de runt vid fågelbordet. Hur låter de, hur känns luften, hur känns det att titta på dem?
• Försök att hitta något eget minne som du kan förknippa med texten. Vad är det du minns, och hur kändes det då?
• Gör en teckning, en målning eller ett collage där du kombinerar viktiga ord från texten med egna illustrationer.

Läraren Susanne Nystedt har gjort några bra filmer på Youtube som handlar om olika strategier och knep för bättre läsförståelse. Kolla gärna!

I det här avsnittet får du lära dig mer om hur du söker information. Det kan vara svar på frågor i skolan, fakta till en redovisning – eller något som du bara är väldigt nyfiken på!

På nätet har du förstås stor hjälp av sökmotorerna. Det är program som söker, sorterar och snabbt presenterar information från de miljardtals sidor som finns på internet. Men tänk på att Google och andra tjänster i grund och botten bara är automatiska program. Sökmotorerna är dessutom programmerade av anställda på företag som tjänar pengar på att välja ut hur informationen presenteras.

Algoritmer kallas de instruktioner som styr sökmotorer och andra program. Algoritmerna kan byggas på många olika sätt. De algoritmer som byggs in i sökmotorer och sociala medier påverkar vad du får se.

För att inte bara lita på sökmotorernas kraft skickar vi med några söksmarta tips:

Tips 1: Börja på bibblan!

Okej, visst finns det oändligt mycket information på nätet. Men det är ofta lättare att hitta bra fakta via biblioteket. På ditt skol- eller folkbibliotek finns för det första kunniga bibliotekarier. Ofta vet bibliotekarien direkt vilken bok du ska söka i för att få fram svaret på en viss fråga. Bibliotekarierna har också superbra koll på internets möjligheter: vilka sidor som är bra att söka på, och vilka som är mindre bra. Till skillnad från de flesta webbsidor är innehållet i bibliotekets böcker dessutom noggrannt faktagranskade. 

På biblioteket finns kunnig personal och massor av böcker och söktjänster som redan är faktakollade.

Så hittar du i biblioteket

Det enklaste sättet att söka efter böcker på biblioteket är att med dator, platta eller mobil i deras register. Den så kallade bibliotekskatalogen innehåller alla deras böcker, indelade efter ämnen. 

När du letar i hyllorna på biblioteket kan du ha nytta av att förstå hur böckerna sorterats. I Sverige är böckerna oftast uppställda efter SAB-systemet A – Å, där varje bokstav står för ett visst ämne. Några exempel:

C: Religion

F: Svenska, engelska och annan språkvetenskap

H: Skönlitteratur

K: Historia

N: Geografi

O: Samhällskunskap

T: Matematik

U Naturvetenskap

Testa Bibblan svarar!

Bibblan svarar är en tjänst där bibliotekarier från hela landet hjälps åt att besvara frågor. Vilken superkraft! Du kan också söka bland svaren på tidigare inskickade frågor.

Tips 2: Använd bra källor på nätet

När du söker på nätet är det klokt att börja med pålitliga sidor och tjänster. Exempel:

• Uppslagsverk och andra faktatjänster med kontrollerade uppgifter, som Nationalencyklopedin. (Wikipedia är oftast okej, men se upp för gamla sidor och sidor med många ändringar och disskussioner.)
• Myndigheter, universitet, muséer och liknande.
• Större dagstidningar, som Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter
• Större föreningar och organisationer med specialkunskaper. Exempelvis: Amnesty, Svenska Naturskyddsföreningen, Riksidrottsförbundet.

Titta gärna in i Verktygslådan längre ned på sidan “Plugga smartare”. Där finns tips på många pålitliga webbsidor och tjänster.

Tips 3: Formulera vassa frågor

När du söker på nätet är det viktigt att du använder exakta ord. Det är också viktigt att kombinera orden på ett bra sätt. Tänk dig att läraren säger: “sök efter information om partierna i riksdagen!”. Då kan du göra så här:

• Testa först med en vanlig sökfråga: Vilka är de politiska partierna i riksdagen?
• Ett alternativ är att du bara skriver de viktigaste orden: politiska partier riksdagen Sverige
• Du kan även testa att skriva exakta fraser inom citationstecken: ”politiska partier i riksdagen”. Då måste det stå EXAKT så i texten som sökmotorn plockar fram.

Sök avancerat med operatorer

Det finns många andra sätt att söka med symboler och så kallade operatorer. Exempel:

• Site ger träffar från en viss domän eller adress. Exempel: site:youtube.com ger träffar enbart från Youtube. 
• Related visar liknande sidor. related:dn.se visar sidor som liknar Dagens nyheters, dn.se
• Minustecken, – undviker sidor med vissa ord. Exempel: -partiledare visar sidor som INTE har med ordet partiledare
• Plustecken tar bara med sidor som innehåller ordet med ett plus framför. exempel: +partiledare visar bara de sidor som innehåller ordet partiledare. 

Det finns många fler operatorer du kan testa. För att få fram exempel, prova att söka med dessa ord: sökmotor operatorer

Tips 4: Testa att söka på andra språk!

Över hälften av innehållet på internet är på engelska – mindre än 0,5 procent är på svenska. Utvidga din sökning genom att översätta sökbegreppen till engelska eller andra språk som du kan. Du kan även testa att byta språk när du söker på Wikipedia eller andra mångspråkiga webbsidor.

Tips 5: Filtrera och förfina sökresultatet

Sökningar ger ju alltid massor av träffar. För att få bättre resultat kan du använda mer precisa formuleringar (fler och mer exakta ord), söka på utvalda sajter eller efter särskilda filtyper (Google kan filtrera på bland annat bilder, nyheter och kartor.)

Tips 6: Testa olika söktjänster

Google, Bing och Yahoo är de största sökmotorerna. Men det finns hundratals alternativ. Testa och jämför exempelvis:

• DuckDuckGo (sparar inga uppgifter om dig)
• Wolfram Alpha är för dig som gillar korta svar med mycket statistik.
• Dogpile är en så kallad metasökmotor, som kombinerar sökningar från Google, Bing och Yahoo.
• CC Search söker efter bilder, filmer med mera som är fria att använda, licenserade under Creative Commons.

Tips 7: Mest självklart: sök källkritiskt!

Sist men inte minst: tänk källkritiskt! (Som hjälp kan du använda vår checklista för källkritisk sökning, längre ned på den här sidan!)

Att söka fram information är en sak. Men minst lika viktigt är att granska källan och att tänka källkritiskt.

När du söker svar på frågor och fakta till skolarbeten krävs källor. Exempel på källor är: böcker, webbsidor, statistik ur databaser, fotografier, intervjuer av människor och direkta observationer i verkligheten. Kort sagt: all information därute är källor.

Det är väldigt mycket att tänka på när du ska granska en källa, som du ser av checklistan nedan. Det absolut enklaste och viktigaste rådet är därför följande:

Använd i första hand säkra källor, alltså information som redan har granskats av andra!

1. Kolla vem som ligger bakom källan!

Är det en forskare, ett universitet, en myndighet, tidningsredaktion eller andra personer med goda kunskaper som ligger bakom källan?

Välj alltid säkra, redan faktagranskade källor i första hand. Det sparar tid och ger säkrare resultat. Hittar du uppgifter hos exempelvis Nationalencyklopedin eller Statistiska Centralbyrån, så kan du vara ganska säker på att uppgifterna stämmer.

Någons farsa: En osäker och subjektiv källa.

2. Är källan trovärdig och äkta?

Trovärdighet betyder att de påståenden och fakta som källan presenterar är sanna, eller åtminstone sannolika. Äkthet innebär att källan inte är förfalskad, eller en kopia.

Hämtar du uppgifter från större uppslagsverk, böcker av kunniga författare och liknande så kan du vara ganska övertygad om källans trovärdighet och äkthet. Men, även experter kan ibland gå ut med felaktiga uppgifter. Det förekommer också fejkade webbsidor och förfalskade uppgifter  – så dubbelkolla alltid dina fakta.

3. Vill källan informera eller påverka?

Pålitliga källor förmedlar objektiv information. Det betyder att den fakta som presenteras är sann eller åtminstone sannolik. Objektiva källor visar också på flera sidor av ämnet: om det exempelvis är en text om flyget, så tar en objektiv text upp både fördelar och nackdelar med flyg.

Ord som signalerar tyckande och starka värderingar är en varningssignal.

 Subjektiva källor presenterar istället åsikter och personliga känslor. Signaler som tyder på att källan är subjektiv är åsiktsord som anser, tycker, menar eller känner. Det är också vanligt med starka uttryck och värderingar som bra, dålig, hemsk, fantastisk, och så vidare. Subjektiva källor är ofta ute efter att påverka dig att göra något: kanske handlar det om att du ska köpa en vara, eller tycka på ett visst sätt.

Det gäller att närmare granska vilka fakta som ligger bakom tyckandet eller känslan: anger avsändaren vilka källor som har använts? Är källorna tillförlitliga? Är alla fakta med, eller bar de som stödjer avsändarens påståenden?

4. Dubbelkolla uppgifterna!

Journalister, forskare och poliser är skickliga på att hitta sanningen. En av deras metoder är att alltid dubbelkolla sina uppgifter. När de tror att de är svaret på spåret så kontrollerar de uppgifterna med minst en annan källa.

Exempel: säg att du läser på Wikipedia att Sverige släpper ut drygt 50 miljoner ton växthusgaser varje år. Hemskt! Men intressant. Kan det stämma? För att vara säker kontrollerar du siffran och ser att samma uppgifter finns även i Dagens Nyheter och hos myndigheten Naturvårdsverket. Tre säkra källor säger samma sak: då är det mer troligt att uppgifterna stämmer!

5. Är informationen aktuell?

Sist men inte minst: var noga med att kolla om uppgifterna är aktuella! Många webbsidor kan ligga och skvalpa på nätet i många år utan att någon underhåller dem. Då kanske det är fullt med inaktuella uppgifter. Försök att se när sidan publicerades och när den senast uppdaterades!

Tänk kritiskt: Vad, vem, varför och när?

6. Fyra kritiska frågor

Du kan formulera fyra granskande frågor, som täcker in det mesta:

VAD? Vilken information står på sidan? Känns den trovärdig och rimlig?

VEM? Vem står bakom sidan? Står det tydliga kontaktuppgifter? Förklarar avsändaren något om varför sidan finns, och vilka kunskaper avsändaren har?

VARFÖR? Varför har källan skapats? Vill den sälja något eller påverka dig – eller är syftet bara att informera och komma med sanna, objektiva uppgifter?

NÄR? När publicerades uppgifterna? Är de aktuella?

Svenska akademins ordlista

Litteraturbanken årskurs 4 – 6

Unga faktas sida med litterära klassiker

Dialekter och sagor (Institutet för språk och folkminnen)

Barnens bibliotek

UR Play Newsreel easy

Plugga engelska med British Council

Plugga glosor 

Google översätt

Engelska på elevspel.se

Matteboken.se

Mattespel.nu 

Matterally multiplikation

Alla människor, om mänskliga rättigheter (Forum för levande historia)

Sveriges historia (svenska museer i samverkan)

Så funkar riksdagen 

Seriehäften med fakta om riksdagen och demokratin (riksdagen)

Träna geografi med Seterra

Fakta om världen hos Globalis

Årets dagar, Nordiska museet

Studera kartan med längd- och breddgrad

Ta fram och analysera kartan där du bor (Lantmäteriet)

Naturhistoriska riksmuseet

Naturskyddsföreningen

Quiz om djur (Pandaplanet)

Skogslektioner (Sveriges skogsindustrier)

Scratch, koda och lek

Kodboken.se

Studio code

Digitala lektioner (internetstiftelsen)

 Kartor

 Google maps

Open Street map

Barnkanalen spel

Elevspel

Rita och gissa med mera hos Google Arts and Culture

Kahoot

Padlet

Quizlet

Mixquiz: skapa quiz på svenska