Ett smakprov på mediabanken

Här kan du ta del av ett första smakprov på mediabanken för Utblick samhällskunskap 7–9. Hela mediabanken inklusive löpande uppdateringar ingår utan extra kostnad vid köp av boken. 

Via mediabanken kan du enkelt dela digitala instuderingsuppgifter, läxor och prov. Du kan dessutom anpassa mediabankens innehåll när du skapar egna uppgifter och presentationer. (Materialet är licensierat som Creative Commons (CC BY-NC 2.5 SE)

Läromedlet består av elevboken samt ett fylligt extramaterial i mediabanken på webben.

Materialet på webben uppdateras fortlöpande med nya övningar och aktuella teman. På så sätt förlänger vi livslängden på den tryckta boken – bra både för miljön och ekonomin, inte sant?

Här nedan ser du en beskrivning av hur mediabanken är uppbyggd, samt smakprov i fulltext på utvalda delar.

Lärarguide Utblick samhällskunskap 7 - 9

Lärarguiden innehåller tips på hur du som lärare kan jobba med läromedlet, samt förslag till fördjupningar och vidare läsning. Hela lärarguiden är tillgänglig utan extra kostnad när du köper läromedlet. 

Innehåll:

  • Förklaring av läromedlets uppbyggnad och innehåll
  • Koppling till kursplanen (både gällande och ny plan från 1 juli 2022)
  • Förslag på hur du kan planera undervisningen med Utblick som grund
  • Vägledning för dig som vill ha tips på hur mediabankens innehåll kan delas ut digitalt till eleverna, hur du gör egna presentationer, med mera. 
  • Pedagogiska grundtankar bakom läromedlet
  • Referenser och tips på vidare läsning

Bilder och grafik att använda i undervisningen

Utblick bygger i hög grad på engagerande bildmaterial och pedagogiska presentationer som kombinerar text och bild (informationsgrafik) för att på så sätt tydliggöra komplexa samband.

Via mediabanken kan ni hämta hem bildmaterial för genomgångar, presentationer och egna arbeten. Även detta material är licenserat med CC BY-NC 2.5 SE, vilket ger lärare och elever rätt att remixa, transformera, och bygga vidare på materialet.

Utblick bygger mycket på bildspråk i form av fotografier och informationsgrafik.

Exempel ur kapitel 2 “Du och samhället”

Uppstart: Kapitlets stora frågor och centrala begrepp (s. 34 -35, pdf öppnas i nytt fönster)

Diskussionsbild: gruppidentitet och tolerans (s. 39, pdf öppnas i nytt fönster)

Subkulturer (s.40, pdf öppnas i nytt fönster)

”O-et” avslöjar vad vi anser normalt (s. 47, pdf öppnas i nytt fönster)

Generationernas kännetecken (s. 54, pdf öppnas i nytt fönster)

Klass och andra sociala kategorier (s. 57, pdf öppnas i nytt fönster)

Begreppet rättvisa: trappan (s. 58, pdf öppnas i nytt fönster)

Tidslinje: jämställdhet (s. 58-59, pdf öppnas i nytt fönster)

 

Instuderingsfrågor och nyckelbegrepp

Varje kapitel i Utblick avslutas med ett antal instuderingsfrågor med progression, som hjälper eleven att bygga på sina tidigare kunskaper med nya fakta. Mediabanken innehåller ytterligare ett antal frågor som kan användas för instudering, men också som underlag för läxor och prov.

Exempel ur kapitel 2

Samtliga dokument öppnas från Google Drive. De kan kopieras, fyllas i och anpassas efter egna behov. 

Instuderingsfrågor avsnittet “Kultur och identitet” 

Instuderingsfrågor avsnittet “Makt och möjligheter”  

Kapitlets nyckelbegrepp 

Uppdragen fördjupar och förankrar kunskaperna

Varje kapitel har ett antal uppdrag. Uppdragen är praktiskt inriktade övningar och fördjupande arbeten, där eleverna får omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Mediabanken fylls fortlöpande på med nya, aktuella övningar.

Exempel kapitel 2

Uppdrag: Identitet okänd  (s. 44, Google drive, öppnas i nytt fönster)

Uppdrag: Taskigt behandlad (s. 50-51, ej tillgänglig som smakprov)

Uppdrag: Maktkarta (62 – 63, ej tillgänglig som smakprov)

Uppdrag: Identitetspussel (extra, ej tillgänglig som smakprov)

Uppdrag: lära känna en annan kultur! (extra, ej tillgänglig som smakprov)

Prov, examination och bedömning

Till varje kapitel finns en eller flera avslutande examinationsuppgifter, som kan användas för att bedöma elevernas kunskaper inom ett visst område, kopplat till kursplanens kunskapskrav.

Slutuppgifterna är genomgående upplagda så att eleverna uppmanas att använda relevanta nyckelbegrepp och metoder som hör till det aktuella avsnittet. Dessutom ställs uppgifterna i relation till kunskapskraven, så att eleverna lättare förstår vad som krävs för att nå ett visst betyg.

Exempel ur kapitel 2

Hur kan vi skapa ett mer rättvist samhälle? (Skrivuppgift, essäform eller muntlig presentation, Google Drive öppnas i nytt fönster)

Så formas vi av identitet, kultur och samhället (Skrivuppgift, essäform eller muntlig presentation, ingår ej i smakprov)

Bedömningsstöd till uppgifterna (Ingår ej i smakprov)

Elevstöd: studieteknik

Utblick samhällskunskap årskurs 7 – 9 har en särskild sektion med stödmaterial riktat direkt till eleverna. Här ser du ett av avsnitten, som handlar om studieteknik. Elevstödet är ämnesövergripande och kan användas även i andra ämnen i årskurs 7 – 9.

Alla kanske inte kan vinna Nobelpriset eller få högsta betyg i allt. Men alla kan lära sig att plugga smartare! Vi lovar att våra tips ger resultat. De grundar sig nämligen på vetenskaplig forskning. 

Ett övergripande tips är UR:s fantastiska sajt “Orka plugga” med mängder av pluggtips från både lärare och elever.

1. Sköt om dig!

Du lär dig inte ett smack om du är jättetrött, hungrig eller ur form.

Alltså: Börja med att må bra! Sov ordentligt, drick tillräckligt med vatten, ät gott och nyttigt och rör på dig. Viktiga saker att tänka på:

  • Sov ordentligt! Barn och unga, 12 – 18 år behöver ungefär 8-10 timmars sömn per dygn.
  • Drick vatten när du pluggar – vätskebrist gör dig snabbt trött.
  • Ät hälsosamt och håll HELA kroppen i trim – hjärnan är ju en del av kroppen!
  • Se till att du har en bra arbetsmiljö: en skön sittplats, ett bra bord (gärna höj- och sänkbart) och bra belysning.
  • Försök att hitta en särskild plats där du gillar att läsa koncentrerat och lära. Det kan vara ett kontor hemma, på biblioteket, eller liknande.

Ssssch! Jag vässar min studieteknik. Du vet: fokus, vila.

2. Gör en sak i taget!

OK- då börjar vi plugga in läxan. Ska bara spela lite, lyssna lite på musik, byta låt, svara på ett meddelande….mellis kanske?

NEJ! NEJ! NEJ!

Att göra många saker samtidigt – på engelska kallat multitasking – funkar inte när du pluggar. Varje gång du byter uppgift måste hjärnan ställa om. Det kräver massor av tid och energi. Vill du bli av med läxan fort? Plugga koncentrerat i en halvtimme eller så. Gör absolut inget annat samtidigt. Plugga koncentrerat! På så sätt får du ju mer tid till spel eller andra roliga saker efteråt.

3. Rita, klottra och tänk i bilder!

Testa att skriva ner och rita det du lär dig. Forskning visar att de flesta människor lära sig bättre genom att ta anteckningar, göra tankekartor (mindmaps) eller teckningar. Skriv ned viktiga stödord, visa på samband mellan olika fakta med pilar och linjer. Använd sedan dina egna anteckningar för att plugga in det viktigaste!

En bit i taget så går det lättare!

4. Planera mål och delmål!

Det finns ett talesätt som säger: ät elefanten i bitar. Nej, det betyder inte att du ska äta elefanter. Poängen är att stora uppgifter tjänar på att delas i mindre delmål. Exempel:

  •  Sätt upp som mål att du ska läsa minst en bok i månaden.
  • När du pluggar till ett prov: planera att läsa ett stycke per dag, eller lär dig sju nya glosor varje kväll. En liten bit i taget känns som nästan ingenting! Men, om du istället sätter dig för att göra allt kvällen innan provet … Ja, då känns elefanten omöjlig att svälja.
  • Sätt upp som mål att räkna 10 tal i boken – ge dig själv en belöning när du är klar! 
  • Det är ännu effektivare med gemensamma mål: planera dina mål tillsammans med dina kompisar. Plugga tillsammans och gör något kul när ni är klara.
5. Repetera, spela och quizza!

“Repetition är all kunskaps moder” lyder ett annat talesätt. Forskningen visar att det verkligen stämmer. Ska du lära dig något så att det sitter kvar i huvudet måste du repetera, gång på gång.  Använd quiz, instuderingsfrågor och andra repeterande tester för att minnas bättre. Det kan dessutom vara kul att tävla lite – även om det bara är med dig själv. Och det är helt okej att konstruera quiz, spel och lekar som är roliga. 🙂 Huvudsaken är ju att ni lär er.

Elevstödets verktygslåda har flera tips på program och tjänster som ni kan använda för repetition och tester.

 6. Testa andra minnestekniker

Det finns många andra minnestekniker än att bara repetera, om och om igen. Flera exempel får du i filmen från UR, Orka plugga:

 7. Variera dig!

Forskning visar att din hjärna funkar bättre om du varierar inlärningen på olika sätt. Om du till exempel pluggar glosor, så är det inte jättekul att sitta på exakt samma ställe och läsa orden, gång på gång. Du kan då prova något nytt. Exempel:

  • Byt miljö! Ta en promenad och repetera läxan när du går. (Du kan även spela in orden och lyssna på dem medan du går!)
  • Byt teknik! Istället för att läsa tyst kan du läsa glosorna högt, eller spela in en film där du använder glosorna. Du kan även göra minneskort, en frågesport (quiz), med mera.
  • Plugga med andra! Det är roligare och lättare att plugga tillsammans. Chatta med en kompis, förhör varandra, promenera, och så vidare. Sätt upp mål tillsammans – om ni är flera som har samma mål blir det svårare att bara strunta i det.

Elevstöd: källkritik

Här följer ett exempel från sektionen elevstöd, inriktat på källkritik. Elevstödet är ämnesövergripande och kan användas även i andra ämnen i årskurs 7 – 9.

Att söka fram en massa information är inte så svårt. Men just därför är det så viktigt att också granska källan och att tänka källkritiskt.

När du söker svar på frågor och fakta till skolarbeten (eller på fritiden) krävs källor. Exempel på källor är: böcker, webbsidor, statistik ur databaser, fotografier, intervjuer av människor och direkta observationer i verkligheten. Kort sagt: all information därute är källor.

Det är väldigt mycket att tänka på när du ska granska en källa, som du ser av checklistan nedan. Det absolut enklaste och viktigaste rådet är därför följande:

Använd i första hand säkra källor, alltså information som redan har granskats av andra!

1. Kolla vem som ligger bakom källan!

Är det en forskare, ett universitet, en myndighet, tidningsredaktion eller andra personer med goda kunskaper som ligger bakom källan?

Välj alltid säkra, redan faktagranskade källor i första hand. Det sparar tid och ger säkrare resultat. Hittar du uppgifter hos exempelvis Nationalencyklopedin eller Statistiska Centralbyrån, så kan du vara ganska säker på att uppgifterna stämmer.

Någons farsa: En osäker och subjektiv källa.

2. Är källan trovärdig och äkta?

Trovärdighet betyder att de påståenden och fakta som källan presenterar är sanna, eller åtminstone sannolika. Äkthet innebär att källan inte är förfalskad, eller en kopia.

Hämtar du uppgifter från större uppslagsverk, böcker av kunniga författare och liknande så kan du vara ganska övertygad om källans trovärdighet och äkthet. Men, även experter kan ibland gå ut med felaktiga uppgifter. Det förekommer också fejkade webbsidor och förfalskade uppgifter  – så dubbelkolla alltid dina fakta.

3. Vill källan informera eller påverka?

Pålitliga källor förmedlar objektiv information. Det betyder att den fakta som presenteras är sann eller åtminstone sannolik. Objektiva källor visar också på flera sidor av ämnet: om det exempelvis är en text om flyget, så tar en objektiv text upp både fördelar och nackdelar med flyg.

Ord som signalerar tyckande och starka värderingar är en varningssignal.

 Subjektiva källor presenterar istället åsikter och personliga känslor. Signaler som tyder på att källan är subjektiv är åsiktsord som anser, tycker, menar eller känner. Det är också vanligt med starka uttryck och värderingar som bra, dålig, hemsk, fantastisk, och så vidare. Subjektiva källor är ofta ute efter att påverka dig att göra något: kanske handlar det om att du ska köpa en vara, eller tycka på ett visst sätt.

Det gäller att närmare granska vilka fakta som ligger bakom tyckandet eller känslan: anger avsändaren vilka källor som har använts? Är källorna tillförlitliga? Är alla fakta med, eller bar de som stödjer avsändarens påståenden?

Bra källor Svagare källor
Syfte Informera Påverka, tycka
Innehåll Fakta, information Åsikter
Kännetecken Objektiv, allsidig Subjektiv, ensidig

4. Dubbelkolla uppgifterna!

Journalister, forskare och poliser är skickliga på att hitta sanningen. En av deras metoder är att alltid dubbelkolla sina uppgifter. När de tror att de är svaret på spåret så kontrollerar de uppgifterna med minst en annan källa.

Exempel: säg att du läser på Wikipedia att Sverige släpper ut drygt 50 miljoner ton växthusgaser varje år. Hemskt! Men intressant. Kan det stämma? För att vara säker kontrollerar du siffran och ser att samma uppgifter finns även i Dagens Nyheter och hos myndigheten Naturvårdsverket. Tre säkra källor säger samma sak: då är det mer troligt att uppgifterna stämmer!

5. Är informationen aktuell?

Sist men inte minst: var noga med att kolla om uppgifterna är aktuella! Många webbsidor kan ligga och skvalpa på nätet i många år utan att någon underhåller dem. Då kanske det är fullt med inaktuella uppgifter. Försök att se när sidan publicerades och när den senast uppdaterades!

Tänk kritiskt: Vad, vem, varför och när?

6. Fyra kritiska frågor

Du kan formulera fyra granskande frågor, som täcker in det mesta:

VAD? Vilken information står på sidan? Känns den trovärdig och rimlig?

VEM? Vem står bakom sidan? Står det tydliga kontaktuppgifter? Förklarar avsändaren något om varför sidan finns, och vilka kunskaper avsändaren har?

VARFÖR? Varför har källan skapats? Vill den sälja något eller påverka dig eller är syftet bara att informera och komma med sanna, objektiva uppgifter?

NÄR? När publicerades uppgifterna? Är de aktuella?

Mall källkritik

Testa vår mall för källkritik när du ska granska en viss källa! (Google dokument, öppnas i nytt fönster)

 

Elevstöd: begreppsförståelse

Här följer ett exempel från sektionen elevstöd, inriktat på källkritik. Elevstödet är ämnesövergripande och kan användas även i andra ämnen i årskurs 7 – 9.

Samhällskunskapen är full av begrepp, ord och uttryck som du behöver förstå, använda och kunna förklara för andra. I Utblick kallar vi dem nyckelbegrepp.

Nyckelbegreppen är kursiverade i boken och samlas i listor i slutet av varje kapitel. Mediebanken innehåller också stöd för att träna på nyckelbegreppen i varje kapitel.

Metoder för att förstå viktiga begrepp

För att lära sig ett nytt begrepp finns flera metoder och knep som du kan använda dig av:

1. Förklara och definiera

Formulera en kort beskrivning av begreppets betydelse, ungefär som i en ordbok. Exempel:

 

”Makt är när någon kan få igenom sin vilja. Personen kan bestämma över andra.”

2. Ge exempel

Ge konkreta exempel från verkligheten som visar vad begreppet handlar om. Exempel:

 

”USA:s president är mäktig. Och artisten Beyonce! Domare i domstolar och poliser har makt ibland. Lärare har makt över kunskapen. Att slänga någon i fängelse kan vara en sorts makt.”

3. Skriv ned liknande ord

Du kan söka efter synonymer, alltså ord som betyder ungefär samma sak som begreppet du jobbar med. Exempel från synonymer.se

4. Skriv ner motsatser

Du kan också förstå betydelsen bättre genom att skriva ner motsatser till begreppet (så kallade antonymer). Exempel från antonym.se

5. Använd ordet i resonemang

Använd ordet i meningar, gärna tillsammans med andra viktiga ord och nyckelbegrepp som visar att du förstår hur begreppen hänger samman. Exempel:

”I en demokrati har folket makten, eftersom de kan rösta bort politiker som de inte gillar. Direkt demokrati ger mer makt åt folket och mindre åt politikerna.”

6. Repetera!

Ett enkelt sätt att repetera och plugga in betydelsen av viktiga begrepp och ord är flashcards (memoreringskort), quiz och frågesporter. Ett exempel från Quizlet ser du här nedanför. I verktygslådan finns många fler exempel på program och tjänster för repetition. Det går även utmärkt att skriva begreppen på vanliga lappar eller kort: på en sidan står begreppets namn. På andra sidan står förklaringen. Gå igenom alla kort tills du kan dem!

Här nedanför ser du exempel på hur nyckelbegrepp kan tränas med appen Quizlet.

 

7. Begreppskartor och mallar

Här nedan ser du ett exempel på hur begreppet makt kan beskrivas med hjälp av en tankekarta (mindmap). Du kan också använda någon av våra mallar. (Var inloggad på Google, gör en kopia, sen kan du skriva i den.)

Mall för begreppskort (ett begrepp per kort, Google dokument som öppnas i nytt fönster)

Tabell för nyckelbegrepp, exempel från kapitel 2

All search results