”Perspektiv på samhället” syftar till flexibilitet och frihet i undervisningen. Kapitel och även enstaka avsnitt kan läsas i valfri ordning. Läromedlet kan med fördel kompletteras och varvas med andra material.

Samtidigt finns en ganska tydlig inbyggd modell för undervisningen, som ni kan använda i den mån som den passar er. Generellt är läromedlet anpassat för lektionspass enligt denna modell:

1. Diskutera: Börja gärna med en gemensam diskussion – utgå gärna från några av avsnittets eller kapitlets stora frågor. Diskutera nya nyckelbegrepp tillsammans. Skriv upp både sådant som ni kan och nya begrepp eller ämnen som vore intressant att veta mer om.
2. Studera: Läs relevanta avsnitt i elevboken samt eventuellt kompletterande material.
3. Öva och fördjupa: Gör ett eller flera utvalda uppdrag som hör till elevbokens avsnitt. Uppdragen använder ofta någon utvald metod eller modell (se mediebankens elevstöd) som även kan användas för att bygga helt nya uppdrag och övningar. Ni kan också variera och anpassa presentationsformerna – även för presentationen finns särskilt elevstöd.
4. Summera och repetera: Samlas igen: summera vad ni har lärt er, genomför eventuella presentationer, repetera relevanta nyckelbegrepp och diskutera likheter och skillnader i resultaten från de utförda uppdragen. Återknyt gärna till den tidigare, inledande diskussionen om ”stora frågor”.
5. Examinera och utvärdera: Som avslutning på ett helt kapitel eller avsnitt kan ni använda listan över nyckelbegrepp samt kapitlets instuderingsfrågor för att lära in det det centrala innehållet. Kapitlet kan sedan examineras genom en ”Stor fråga” där eleverna får visa att de kan använda kapitlets nyckelbegrepp för att resonera, argumentera, byta perspektiv och tänka kritiskt.

Genomgående: visualisera och planera tillsammans! Använda gärna läromedlets omfattande illustrationer i samband med diskussioner och genomgångar. Du kan hämta dem i mediebanken, kapitelvis. I samband med genomgångarna kan det också vara bra att påminna eleverna om kunskapsmålen, användandet av nyckelbegrepp och andra läs- och minnesstrategier och relevanta delar av mediebankens elevstöd. 

 Det ovanstående är alltså bara ett förslag, ett generellt upplägg. Men vi förordar att ni finner er egen väg i undervisningen och lämnar stort utrymme åt nyfikenheten och det oväntade!

 Serien “Perspektiv på samhället” bygger på ett antal, ganska enkla, idéer:

Samhällskunskap är i hög grad en aktivitet: läromedlet uppmuntrar därför till diskussion, praktiska övningar och självständigt tänkande. Vissa återkommande modeller tränar elevernas förmågor till orsaksanalys, att argumentera och formulera välgrundade påståenden, perspektivtagande, källkritik, med mera.

Fakta sparkar: Alla kan tycka och påstå saker – men för att komma någonvart i samhällsfrågornas oändliga vindlingar krävs grundläggande faktakunskaper och språklig förmåga. Stor vikt läggs därför på ämnets nyckelbegrepp, samt olika former av språkliga övningar och begreppsanalyser. Att förstå och minnas grundläggande begrepp är en förutsättning för att kunna gå vidare med analys, värdering och nyskapande.

Ämnets stora frågor driver vår nyfikenhet och viljan att lära mera: vilken nytta har vi av samhället? Måste det finnas partier i en demokrati? Varför finns det stater? Med avstamp i stora frågor blir det ofta mer intressant att läsa in detaljer om exempelvis rättigheter och plikter, beslutsmetoder och statsskick. Undersökande, öppna frågor om samhället leder ofta vidare till intressanta normativa och etiska diskussioner. 

Bild och text i samverkan: Samhällsvetenskap handlar ofta om komplexa relationer, processer och samband som tjänar på att illustreras och framställas som exempelvis diagram, modeller och informationsgrafik. Läromedlen innehåller därför ett flertal grafiska tablåer, som kan användas för att överblicka, sammanfatta och förstärka elevbokens faktatexter.

En berättelse med röd tråd: Texterna i läromedlet har en tydlig berättarröst, som dessutom försöker leda läsningen längs en logiskt uppbyggd bana, där alla nya begrepp och fenomen förklaras och kopplas samman med bindeord och orsakssamband för att skapa mening. 

Tvärvetenskapens styrka och glädje:  Samhällsvetenskapen i skolan bygger främst på nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap, men har förstås även inslag av historia, antropologi, psykologi med flera discipliner. Den tvärvetenskapliga karaktären bjuder även in till annan ämnesintegration: svenska, främmande språk, matematik och statistik – ja, även musik låter sig med lätthet kombineras med undervisningen. 

Du bestämmer: Läromedlet är byggt med ambitionen att du som lärare ska kunna “vraka och välja” i materialet. Frihet i undervisningen har också att göra med öppningar för “det oväntade“, för de oförutsägbara diskussioner som ofta uppstår och bidrar till att stärka elevernas intresse och samhällsengagemang. 

En mer vetenskaplig grund för ovanstående idéer framgår nedan, under “Referenser och lästips”.  

Elevböckerna och även mediebankens elevstöd innehåller tips på vidare läsning, både i tryckt form och via digitala resurser.

Här nedan presenteras ytterligare tips som är mer didaktiskt inriktade och av intresse kanske främst för dig som lärare.

Styrande dokument

 Ämnes- och kursplaner samhällskunskap (Skolverket)

 Bedömningsstöd (Skolverket)

 Kommentarmaterial (Skolverket)

 Läsning om samhällsvetenskap och undervisning

Amnå, Erik, Jourhavande medborgare: samhällsengagemang i en folkrörelsestat, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2008 

Amnå, Erik, Ekström, Mats & Stattin, Håkan, Ungdomars politiska utveckling [Elektronisk resurs] Slutrapport från ett forskningsprogram, Makadam Förlag, Stockholm, 2016 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-53298 

Att förstå sin omvärld och sig själv: samhällskunskap, historia, religion och geografi, Skolverket, Stockholm, 2013  http://www.skolverket.se/publikationer?id=3137 

Att läsa och förstå: läsförståelse av vad och för vad?. (2016). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3694 

Blanck, Sara, När ämnen möts [Elektronisk resurs] : en analys av samhällskunskapsämnets funktioner och karaktärer vid ämnesintegrerad undervisning, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Licentiatavhandling Karlstad : Karlstads universitet, 2014,Karlstad, 2014  http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33274 

“Vad betyder begreppet ”samhälle”? Vad behövs för att ett samhälle ska fungera och utvecklas? Vilka är de största hoten mot samhällets fortlevnad och utveckling? Sådana frågor cirklar kring såväl sociala, politiska, ekonomiska som kulturella perspektiv. Frågorna ställer också krav på elevernas analytiska och språkliga förmågor. Stora frågor öppnar för analyser byggda på samverkan mellan olika disciplinspecifika insikter och kunskapsbidrag – samtidigt som hämtar näring från elevernas personliga erfarenheter och värderingar.” (Blanck & Lödën)

Blanck, Sara & Lödën, Hans, ‘Med samhället i centrum – Medborgarskapsutbildningen och samhällskunskapsämnets relevans [Elektronisk resurs]’, Nordidactica., 2017:4, 28-47, 2017 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-65422 

Ekendahl, Ingegerd, Nohagen, Lars & Sandahl, Johan, Undervisa i samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion, 1. uppl., Liber, Sockholm, 2015

Florin Sädbom, Rebecka, Gustafsson, Mikael & Larsson, Hans Albin (red.), Framåt uppåt!: samhällsdidaktiska utmaningar, Samhällsstudier och didaktik, [Jönköping], 2017 

Grönlund, Agneta, Redskap för lärande?. återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Statsvetenskap, Karlstads universitet, Licentiatavhandling (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2011,Karlstad, 2011 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6930

Gulbenkian Commission on the Restructuring of the Social Sciences (1999). Öppna samhällsvetenskaperna: rapport från Gulbenkian-kommittén för samhällsvetenskapernas omstrukturering. Göteborg: Daidalos

Hyltegren, Gunnar & Lindqvist, Stellan (2010). Att utveckla elevers tänkande: en teoretisk praktika. 1. uppl. Stockholm: Liber

För att utöver förståelse och förmåga också utveckla en vilja att nyttja sin förmåga och utveckla ett samhällsengagemang krävs mening – som växer ur ett sammanhang som berör. [ —] Om undervisningen präglas av alltför färdiga svar riskerar också elever att förlora sitt begynnande intresse för samhällsfrågor. (Högberg) 

Högberg, Sören (2017). Att låta det oväntade ge rum åt det oförväntade [Elektronisk resurs] Möjligheter inom ramen för skolämnet samhällskunskap. Nordidactica. 2, 25-43 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26811 

Johnsson Harrie, Anna, De samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik [Elektronisk resurs] : rapport från en inventering, Linköpings universitet, [Forum för ämnesdidaktik], Linköping, 2011 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-71439 

 Jonasson Ring, Emmy, Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle [Elektronisk resurs] : medborgarkompetenser och didaktiska utmaningar, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Samhällskunskap, Karlstads universitet, Licentiatavhandling (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2015,Karlstad, 2015 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35864 

David R. Krathwohl (2002) A Revision of Bloom’s Taxonomy: An Overview, Theory Into Practice, 41:4, 212-218, DOI: 

Ljunggren, Carsten, Unemar Öst, Ingrid & Englund, Tomas (red.), Kontroversiella frågor: om kunskap och politik i samhällsundervisningen, 1. uppl., Gleerups Utbildning, Malmö, 2015 

Lundberg, Ingvar & Reichenberg, Monica, Vad är lättläst, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Härnösand, 2008 https://webbutiken.spsm.se/globalassets/pdf—publikationer/vad-ar-lattlast.pdf/ 

Långström, Sture & Virta, Arja, Samhällskunskapsdidaktik: utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2016

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier. (2019). Solna: Skolforskningsinstitutet Tillgänglig på Internet: https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2019/04/Fulltext-L%C3%A4sstrategier-pdf-version.pdf

Lödén, Hans (red.), Forskning av och för lärare [Elektronisk resurs] 14 ämnesdidaktiska studier i historia och samhällskunskap, Karlstad University Press, Karlstad, 2012 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-15127 

Odenstad, Christina, Medborgarkunskap i fokus [Elektronisk resurs] Samhällskunskapsundervisning för nyanlända, Karlstads universitet, Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2018,Karlstad, 2018 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-69267 

Reichenberg, Monica, Forskning om läromedel, Sveriges läromedelförfattares förbund, 2010 https://www.slff.se/globalassets/dokument/forskning/forskningsbibliografi-2010.pdf 

Reichenberg, Monica, Gymnasieelever samtalar kring facktexter: en studie av textsamtal med goda och svaga läsare, Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg, 2005

Reichenberg, Monica, Röst och kausalitet i lärobokstexter: en studie av elevers förståelse av olika textversioner, Acta Universitatis Gothoburgensis, Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 2000 https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/13747/1/gupea_2077_13747_1.pdf 

Reichenberg, Monica, Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet, 2., [uppdaterade] uppl., Natur & kultur, Stockholm, 2014 

Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar, Läsförståelse genom strukturerade textsamtal: för elever som behöver särskilt stöd, 1. uppl., Natur & Kultur, Stockholm, 2011 

Rydberg, Christian, Didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, Licentiatavhandling Malmö : Malmö universitet, 2018,Malmö, 2018 https://muep.mau.se/handle/2043/24738

Sandahl, Johan, Medborgarbildning i gymnasiet [Elektronisk resurs] : ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet, Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2015,Stockholm, 2015 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-113655 

“Samhällskunskapsämnets innehåll kan beskrivas som undersökningsfrågor om våra samhällens ekonomiska, sociala och politiska utveckling och funktion och de normativa frågor som väcks genom dessa undersökningsfrågor” (Sandahl)

Sandahl, Johan, ‘Vart bör samhällskunskapsdidaktiken gå? Om ett splittrat forskningsfält och vägar framåt [Elektronisk resurs]’, Nordidactica., 2018:3, 44-64, 2018 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-69736

Tryggvason, Ásgeir, Om det politiska i samhällskunskap: agonism, populism och didaktik, Örebro University, Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2018,Örebro, 2018

Tväråna, Malin (2019). Kritiskt omdöme i samhällskunskap [Elektronisk resurs] Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2019 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169833

Tväråna, Malin, Ordförråd och begrepp inom ämnet samhällskunskap [Elektronisk resurs], 2016 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-146102 

Wiker, Anneli, Skriftligt eller muntligt?: lärares och elevers erfarenheter av återkoppling i ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Statsvetenskap, Karlstads universitet, Licentiatavhandling Karlstad : Karlstads universitet, 2019,Karlstad, 2019 

Wiksten, Maria & Kindenberg, Björn (2015). Språkutvecklande SO-undervisning: strategier och metoder för högstadiet. Första upplagan Stockholm: Natur & Kultur

Öberg, Joakim, Samhällskunskap från styrdokument till undervisning [Elektronisk resurs] Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik, Jönköping University, School of Education and Communication, Diss. Jönköping : Högskolan i Jönköping, 2019,Jönköping, 2019 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43511