Mediabank – elevstöd

Metod: välgrundade påståenden

Vilka krav ska du leva upp till när du lägger fram ett påstående i en debatt, eller besvarar en fråga i samband med prov och examinationer?

Här följer några grundläggande krav som gäller för trovärdiga och väl underbyggda påståenden – oavsett vilken vetenskaplig metod eller inriktning du använder dig av. Metoden kan användas för skrivna texter, men även för tal, föreläsningar, filmer och andra typer av presentationer.

Relaterade metoder: Argumentationsanalys, presentationsformer, källkritik

Exempel: Tänk dig att du skriver ett arbete där du ska besvara följande fråga: vilka konsekvenser har diskrimineringen i Sverige?

Tänk då på följande:

1. Använd ett tydligt och exakt språk: Du måste förstå och förklara de begrepp som du använder i framställningen. Ovanliga och särskilt viktiga begrepp ska definieras (du ska kort förklara betydelsen av begreppet eller ordet). I skolan, jobbet och andra ”formella” sammanhang tjänar du alltid på att använda ett så exakt språkbruk som möjligt. Undvik vardags- och talspråk.

Exempel: Med diskriminering menar jag i fortsättningen en sådan negativ särbehandling som närmare beskrivs i Diskrimineringslagen.

2. Starka bevis: Du ska kunna ange empiriska bevis (fakta) som stödjer dina påståenden. Bevisen ska vara hämtade från källor som tål en källkritisk granskning. (Se metoden för källkritik.) Ju fler konkreta exempel med empiriska bevis, desto bättre!

Exempel: Jag beskriver nedan fem skadliga effekter av diskriminering. Jag har hämtat uppgifterna ur rapporten ” Upplevelser av diskriminering”, publicerad av Diskrimineringsombudsmannen.

3. Sammanhängande, utan motsägelser: Dina påståenden ska vara sammanhängande och helst inte stå i konflikt med tidigare kända fakta eller etablerade teorier. Ditt påstående kan däremot stärkas genom stöd från forskare, eller andra auktoriteter.

Exempel: Samtliga mina exempel tyder alltså på samma slutsats: diskriminering medför lidande och stora samhällskostnader. Det är också något som tidigare forskning visar. Se till exempel rapporten ” Diskriminering: ett hot mot folkhälsan” av Jonas Frykman med flera. 

4. Undvik onödiga och otydliga värdeomdömen: Starka och otydliga värdeomdömen (”bra”, ”dålig”, ”fruktansvärd”, ”härlig”) ska undvikas. Om du gör värderingar i framställningen, använd då så precisa ord som möjligt och försök förklara mer exakt vad du menar. 

Exempel: Diskrimineringen är med andra ord mycket negativ för samhället. Det törs jag säga, eftersom jag har visat att den negativa särbehandlingen av vissa grupper medför stora kostnader. Arbetsmarknaden fungerar sämre och sjukvården får högre kostnader. Sen tillkommer lidandet hos de som diskrimineras. Det kan inte mätas i pengar, men är förstås negativt.