Mediabank – elevstöd

Metod: resonerande och redogörande texter och tal

Resonerande texter beskriver och diskuterar flera sidor av en fråga på ett sakligt sätt. Det handlar alltså om att redogöra för viktiga fakta och samtidigt ”vrida och vända” på ämnet. Målet med resonemanget är att nå en slutsats, eller ett svar.

I den här guiden utgår vi från ett påhittat exempel. Ämnet för vårt resonemang är:

Demokratins styrkor och svagheter

Resonerande texter och tal kan delas i tre delar: inledning, avhandling och avslutning.

Inledningen och slutet ska du hålla korta. Det går inte att ange exakt, men ungefär 10 – 15 procent av hela texten eller talet kan du ägna åt inledning och avslutning. Resterande 70 – 80 procent ägnar du åt avhandlingen. Så om du skriver 2 A4, cirka 1000 ord är det lagom med 100-150 ord i inledningen, 7-800 i avhandlingen och 100-150 i avslutningen.

Resonerande framställningar handlar om att diskutera, vrida och vända på ett ämne eller fråga.

Inledningen

Inledningen presenterar frågan eller ämnet som du ska undersöka. Förklara varför ämnet är intressant och betydelsen av de viktigaste begreppen. Du kan även ta med ett syfte som förklarar vad du siktar på att uppnå genom resonemanget.

Demokrati är en styrelseform. Ordet betyder ursprungligen ”folkstyre”. Människors rätt att delta i sitt lands styre är inskrivet både i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och i Sveriges grundlagar. Men varför? Varför anses demokratin som en så önskvärd styrelseform? Det tänker jag undersöka i den här texten. Mitt exempel utgår från den svenska demokratin, som i likhet med många andra demokratiska stater är en representativ valdemokrati.

Avhandling (mitten)

Avhandlingen, mitten av resonemanget fördjupar frågan du tar upp. Det kan du göra på många olika sätt. Några exempel:

1. Ställ frågor, ge svar och ställ nya motfrågor. Ett resonemang är som ett inre samtal med dig själv, med läsaren eller publiken som lyssnare. Du kan föra resonemanget framåt genom att föra in delfrågor, och genom att ställa motfrågor.

Exempel: “Vad kännetecknar då den svenska demokratin? Jo, några viktiga punkter är…..” [—] ”Men liknande demokratiska system finns väl i andra länder?” Och så vidare…

2. Byt perspektiv och jämför. Du kan exempelvis jämföra ekonomiska och politiska aspekter av ämnet, undersöka olika länder eller platser, skilda tider och så vidare. (Läs mer i metoden för perspektivtagande.)

Exempel: ”Det finns stora skillnader mellan demokratin i Sverige och USA Några exempel:…” [—] ”Demokratins betydelse för samhällsekonomin har också studerats av vissa forskare…” [—] “För bara drygt 100 år sedan såg det helt annorlunda ut…”

3. Beskriv samband, som orsaker och effekter och möjliga åtgärder. Du kan även ta upp motsatser till det du resonerar om.

En god ekonomi, frånvaro av krig och en hög utbildningsnivå är alltså faktorer som är bra för demokratin i ett land. När demokratin väl är på plats, så tycks det som att folkstyret för med sig många goda konsekvenser….” [—] Jämför vi däremot med diktaturer ser vi stora skillnader….[—] Så vad kan politiker och väljare göra för att stärka demokratin? Jo, några förslag som brukar föras fram är följande:….

4. Lyft fram exempel från verkligheten, som passar in i ditt resonemang. Konkreta exempel gör dessutom framställningen lättare att förstå och mer levande.

Utvecklingen i Sverige under 1900-talet är ett exempel på hur demokratin har införts på ett lyckat sätt. Utvecklingen i många länder i Mellanöstern efter den Arabiska våren visar däremot att demokratin också kan misslyckas.

5. Referera och citera ur andra undersökningar. Genom att återge vad forskare, författare och andra kunniga personer har sagt eller skrivit kan du få stöd för dina resonemang. Både referat och citat ska anges med källa – läs mer i guiden “Referera, citera och ange källor.”

Referat exempel: “Enligt statsvetaren Katarina Barrling finns flera hot mot demokratin…” Citat, exempel: “Barrling skriver att ‘Nittonhundratalet är demokratins århundrade – en demokratisk framgångssaga.’ (Barrling och Holmberg, 2018 s. 16.)

6. Argumentera för och emot, visa på fördelar och nackdelar av frågan. I argumentationen ska du hålla dig nära huvudämnet. Det är också bra om du i argumentationen använder fakta som du redan har presenterat.

Exempel: ”Demokratins fördelar och styrkor är väl kända och beskrivs i de flesta skolböcker. Bland de starkaste argumenten för folkstyre är att….” [—] ”Men finns det då några nackdelar? Jo, exemplet med den arabiska våren och problemen i USA visar tydligt att…”

Avslutning

Avslutningen ska ”knyta ihop säcken” och leverera någon form av svar på den fråga som du formulerade i inledningen. Det måste inte vara ett tvärsäkert svar: du kan mycket väl komma fram till att frågan är svåra att besvara och att den kan ses på olika sätt.

Du kan ha med personliga åsikter och tankar i ditt resonemang. Spara dem gärna till slutet, när du resonerar kring möjliga svar på frågan. Se dock till att du allt skiljer noga mellan fakta och åsikter. Det gör du enklast genom att använda ord och fraser som markerar dina subjektiva åsikter: ”jag anser”, ”enligt min mening” och liknande. När du presenterar fakta kan du istället skriva ”faktum är att”, ”forskning visar” och så vidare.

Som jag har visat har demokratin många styrkor, vilket också förklarar varför styrelseformen var så framgångsrik under 1900-talet. Men sedan en tid är demokratin hotad. Det ligger nog i demokratins natur, att styrkorna balanserar mot svagheterna. Jag tror själv att förklaringen ligger i oss människor. Det är ju folket, människorna som styr. Inom oss finns både styrkor och svagheter, viljan att göra gott, men ibland även ont.