Mediabank – elevstöd
Metod: Referera, citera och ange källor
Citat, referat och källhänvisningar används för att ge stöd åt dina påståenden. Det är samtidigt en form av tack och erkännande till den som skapade citatet, eller källan som du använder.
Nya forskningsresultat och vetenskapliga uppsatser bygger nästan alltid på andra forskares idéer, experiment och teorier. Att använda andras resultat är en naturlig del i forskningsprocessen.
Men du måste tydligt visa vad som är dina egna, unika tankar i en forskningsrapport och vad du har hämtat från andra källor.
Använd referat – inte plagiat!
Ett stort problem på svenska gymnasier och högskolor är förekomsten av plagiat och kopior. Många gånger beror problemet på okunskap om vad som gäller: hur mycket får man ”låna” av andra arbeten, när ska man sätta ut citattecken och när ska källorna anges?
När du skriver uppsats är det viktigt att du kommer överens med din lärare om vad som gäller för citat, källangivelser och liknande.
Tips på vägen
1. Undvik plagiat: Ett plagiat är en text som bygger på någon annans arbete eller idéer, men som inte anger den ursprungliga källan. Det spelar egentligen ingen roll om hela texten omformuleras med dina egna ord: har du hämtat viktiga sakuppgifter från ett annat arbete, så ska du alltid ange det.
2. Referera rätt: Refererat är en möjlighet att sammanfatta en originaltext med egna ord. Du får gärna referera till andras arbeten, men skriv då t.ex. ”Enligt forskare X gäller detta …” eller ”forskare Y hävdar att …”.
3. Markera citat: Ett citat är en exakt återgivelse av en originaltext. Du kan använda ordagranna stycken från andra böcker och arbeten, men då ska du alltid markera stycket med citattecken och dessutom ange citatets upphovsperson. Exempel: “Sammanhållning är vägen framåt”, sa Joe Biden i sitt tal när han svor presidenteden.
4. Gör korrekta källhänvisningar
Källhänvisningar kan göras på olika sätt. Ofta används Harvard- eller Oxfordsystemet. Kolla med din lärare vilket system ni ska använda och hur noggrant källorna ska redovisas.
Tips: skapa korrekta referenser till litteraturlistan med hjälp av biblioteksdatabasen Libris. Sök fram boken eller uppsatsen som du har använt dig av. Klicka på “skapa referens” – en lista med referenser enligt olika system (Harvard, Oxford och så vidare) kommer fram:
Källhänvisningar för olika material
Harvard- och Oxfordsystemen är två vanliga metoder för att skapa källhänvisningar och källförteckningar i vetenskapliga sammanhang. Harvardsystemet gör källhänvisningarna direkt i texten på det här sättet (Eriksson 2017, s. 38), medan Oxfordsystemet istället använder fotnoter1 där förklaringen till noten hamnar längst ned på sidan, eller samlas i slutet av kapitlet eller sist i boken.
1. Eriksson m.fl. , ”Perspektiv på samhället 1–3”, s. 38.
I källförteckningen, som brukar läggas sist i uppsatsen, skrivs sedan uppgifter om hela verkets titel ut. Exempel enligt Oxfordmetoden:
Eriksson, Johan, Kesselfors, Jenny & Thornström, Peggy, Perspektiv på samhället 1-3, 1. uppl., Lund NA Förlag, 2017.
Artiklar, dokument och webbsidor på nätet hänvisar du till genom att skriva ut titel, författare, ev. utgivare, URL (webbadress) samt datumet för när sidan lästes. Exempel:
Källkritik på nätet, Kristina Andersson, IIS (Internetstiftelsen i Sverige), 2012-03-29, www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet/ (Hämtad 2016-04-20).
Otryckta källor, arkivmaterial, brev och primärkällor som intervjuer och observationer beskriver du så tydligt att läsaren förstår vilken källa du syftar på. Exempel:
Andersson, Anna, expert på Trafikverket, telefonintervju, 2016-04-20.
Enkät genomförd på Tessinskolan Nyköping, 32 respondenter, 2016-03-10.
Deltagande observation, Sergels Torg, Stockholm, 2016-06-20.