Mediabank – elevstöd
Metod: perspektivtagande
Genom perspektivbyten kan du får en mer allsidig och nyanserad bild av ett visst ämne. Metoden hjälper dig att ”vrida och vända” på frågor, få nya idéer och en fördjupad förståelse.
Alla människor har ett personligt perspektiv på världen, en ”världsbild”, som påverkar hur vi tolkar olika händelser och fenomen. Världsbilden påverkas till exempel av vår ålder och erfarenhet, vår utbildning, var vi bor och de kulturella, ekonomiska och politiska förhållanden som råder samhället där vi lever.
Inom samhällsvetenskapen är perspektivbyten en vanlig metod som kan användas för att tänka utanför våra vanliga ”ramar”. I skolan kan metoden bidra till att du skriver mer välutvecklade resonemang och komplexa samband.
Modellen nedan visar hur du kan byta perspektiv genom att tänka på andra aktörer, olika aspekter av ämnet, byta tidsperspektiv och plats. Längre ned på sidan kan du läsa en fördjupning om perspektivbyten.
Ämnets aspekter
Exempel: om vi undersöker ”hur IT och nya kommunikationsmöjligheter påverkar samhället” kan vi börja med att fundera över frågans olika samhällsvetenskapliga aspekter. Det vill säga, vi kan använda olika grenar av samhällsvetenskapen för att belysa frågan från skilda håll:
Ekonomi: Vilka effekter får den nya tekniken på arbetsmarknaden, och på vilket sätt kan tekniken bidra till effektiviseringar och besparingar?
Politik: Finns det politiska beslut som har påverkat IT-utvecklingen? Hur förändras demokratin genom Twitter, Facebook och andra kommunikationsmöjligheter?
Socialt: Vilka effekter får nya kommunikationsvanor på grupper och kulturer i samhället? Vilken betydelse har normer, identiteter och tabun för hur vi använder informationstekniken?
Ekologi: Hur påverkas miljön och ekosystemen av tekniken? Har miljöfrågorna någon påverkan på våra möjligheter att producera ny elektronik?
Juridiskt: vilka nya lagar måste stiftas på grund av teknikutvecklingen? Uppstår det nya möjligheter till brott?
Kommunikation: Hur har IT påverkat vårt sätt att kommunicera med andra människor? Hur har journalistiken förändrats? Har politikernas språk eller deras kontakter med väljarna påverkats?
Aktörer, nivåer och motiv
Genom att ringa in aktörer på olika nivåer och inom olika sektorer i samhället kan vi studera aktörernas intressen och motiv: Vad vill de olika aktörerna uppnå, och hur påverkar det deras förhållande till den nya tekniken? Kommer vissa grupper att tjäna mer på införandet av ny informationsteknik än andra grupper?
Aktörerna kan studeras på olika nivåer: från enskilda individer, via familjer, företag, föreningar, samhällen, nationer och så vidare till att omfatta globala perspektiv, ja hela världen.
Tidsperspektiv
Genom att undersöka hur informationsteknologin har utvecklats genom historien och jämföra olika tidpunkter, kan vi lättare förstå varför tekniken idag ser ut som den gör.
Vi kan välja att gå långt tillbaka i tiden, eller kanske bara undersöka förändringar under de senaste åren. Samhällsvetare gör dessutom ofta prognoser som försöker förutsäga den framtida utvecklingen, både på kort och på lång sikt.
Dåtiden, nutiden och samtiden är alla viktiga aspekter i samhällsvetenskapliga undersökningar.
Plats och geografi
Det säger sig självt att informationsteknologin inte fungerar exakt lika över världen. Om du jämför Sverige med Angola så framkommer genast stora skillnader. Men vi behöver inte alls gå så långt: det kan räcka med att jämföra Göteborgs innerstad med läget på den Värmländska landsbygden för att hitta intressanta skillnader.
Jämförelser mellan platser behöver inte bara handla om “bäst och sämst” inom ett visst område. Många gånger kan vi också hitta intressanta skillnader i synsätt, vanor och kultur. I Tyskland till exempel, som på många sätt liknar Sverige och är tekniskt minst lika högutvecklat, har många en mycket mer försiktig hållning till internet och digitalisering. Många tyskar är mycket mer rädda om sin personliga integritet än vad vi är i Sverige.
Att byta plats ger alltid nya perspektiv på en fråga!