Mediabank – elevstöd

Metod: källkritik

Att kunna söka fram och granska information är viktigare än någonsin i dagens samhälle. NA:s avsnitt om källkritik innehåller praktiska råd som du kan använda både i skolan och utanför.

När du söker svar på frågor och fakta till skolarbeten krävs källor. Exempel på källor är: böcker, webbsidor, statistik ur databaser, fotografier, intervjuer av människor och direkta observationer i verkligheten. Kort sagt: all information därute är källor.

Det är väldigt mycket att tänka på när du ska granska en källa, som du ser av checklistan nedan. Det absolut enklaste rådet är därför följande:

Använd i första hand säkra källor, alltså information som redan har granskats av andra!

1. Vem ligger bakom källan?

Är det en forskare, ett universitet, en myndighet, tidningsredaktion eller andra personer med goda kunskaper som ligger bakom källan?

Exempel på en subjektiv källa och ett väldigt litet urval.

Välj alltid säkra, redan faktagranskade källor i första hand – det spar mycket tid och ger med hög sannolikhet ett mer korrekt svar. Hittar du uppgifter hos exempelvis Nationalencyklopedin eller Statistiska Centralbyrån, så behöver du inte lägga så mycket tid på att fundera över trovärdighet, tendenser, åsikter, med mera.

De flesta av NA förlags böcker har avslutande avsnitt som anger referenser och bra källor för vidare läsning. Vissa av dessa finns också digitalt på bokens webb.

2. Är källan trovärdig och äkta?

Trovärdighet betyder att de påståenden och fakta som källan presenterar är sanna, eller åtminstone sannolika. Äkthet innebär att källan inte är förfalskad, förvanskad eller en kopia.

Hämtar du uppgifter från större uppslagsverk, böcker av kunniga författare, etablerade tidningar, myndigheter och liknande så kan du vara ganska övertygad om källans trovärdighet och äkthet. Men, även myndigheter och andra kan ibland gå ut med felaktiga uppgifter. Det förekommer ibland också fejkade webbsidor och förfalskade uppgifter – så dubbelkolla alltid dina fakta.

3. Åsikter och tendenser eller fakta?

Om källan argumenterar för vissa bestämda åsikter och värderingar, så bör ni se upp. Signaler är subjektiva åsiktsord som anser, tycker, menar, känner och svårbevisade värderingar som bra, dålig, hemsk, fantastisk, och så vidare. Ofta kallar man subjektiva källor som försöker påverka mottagaren för tendentiösa. Det beror på att källan har en tendens att bara visa fakta som stödjer avsändarens egna åsikter, medan andra relevanta uppgifter kanske hålls tillbaka.

Ord som signalerar tyckande och starka värderingar är en varningssignal.

Det gäller att närmare granska vilka fakta som ligger bakom tyckandet eller känslan: anger avsändaren vilka källor som har använts? Är källorna tillförlitliga? Är alla fakta med, eller bar de som stödjer avsändarens påståenden?

Du kan också fundera närmare över varför ett visst påstående eller åsikt framförs: är det en person eller organisation som försöker påverka dig att tycka på ett visst sätt, och varför? Eller är det en mer pålitlig person som faktiskt försöker förmedla en objektiv och allsidig bild?

4. Vad talar emot källan?

På nätet kan du ju hitta argument både för och emot nästan vilket påstående som helst. Kan du hitta pålitliga källor som säger emot de fakta du först hittade? Genom att försöka falsifiera ditt första svar, alltså visa att det inte stämmer, kan du stärka svarets trovärdighet.

Söker du fakta som talar emot svaret, men inte hittar några – ja, då talar ju faktiskt mycket för att det stämmer!

5. Primärkälla eller sekundärkälla?

Primärkällor är uppgifter som är hämtade direkt från observationer, intervjuer eller andra studier av verkliga förhållanden. Sekundärkällor består av tolkningar av primärkällor som samlats in av andra.

Primärkällor har ofta ett högre bevisvärde än sekundärkällor, åtminstone om de bygger på väl utförda och objektiva undersökningar. Men givetvis är det så att en tidningsartikel där en skicklig journalist presenterar ny statistik om skolresultaten (sekundärkälla) kan var mer värd än om en amatör utför en egen statistisk undersökning och lägger ut resultaten på webben (primärkälla).

6. Finns det flera oberoende källor som ger stöd?

Det är inte ovanligt att falska påståenden sprids via nyheter på nätet och sociala medier. Det betyder att du snart hittar exakt samma uppgifter i många olika källor – men i grunden kommer de från ett och samma falska original! En källa blir alltid starkare om du kan hitta samma uppgifter i flera oberoende källor, som alla är pålitliga.

7. Är uppgifterna aktuella?

Forskningen går ständigt framåt. Gamla uppgifter och teorier kan snabbt ersättas av nya. Kontrollera därför alltid hur gammal källan är, när den publicerades, och om det finns nyare uppgifter att tillgå.

Lär dig mer

Här nedan hittar du klipp från UR, tips från Skolverket och annat smått och gott på temat källkritik.

Om inte annat kan du ju använda materialet för att faktagranska uppgifterna i NA:s metod! 🙂