Mediabank – elevstöd
Metod: läsa & förstå faktatexter
Alla som läser använder olika metoder för att förstå och minnas textens innehåll. Här nedan ger vi exempel på ett antal alternativ som du själv kan testa för att öka din läsförståelse och höja studieresultaten.
Forskning visar att det finns mängder av studiemetoder och lässtrategier som kan stärka vår läsförståelse. Men tyvärr finns det inte inte en metod som funkar perfekt för alla. Alla läsare, alla människor, är ju olika. Därför är det viktigt att du hittar metoder i läsningen som funkar bra för just dig.
Se tipsen nedan som ett “smörgåsbord” där du som elev kan provsmaka och se vad du gillar.
Ett par påminnelser på vägen:
Du behöver förstås olika metoder, beroende på vilken typ av text du läser. I poesi och skönlitteratur finner du ofta meningen mellan raderna, i metaforer och bilder, där du själv i högre grad bidrar till att skapa textens mening. Tipsen nedan är inriktade på faktatexter av olika slag, där syftet är att du ska hitta, förstå och minnas begrepp och fakta.
Det spelar stor roll var och hur du läser. Forskning visar att läsning på papper, i böcker och andra trycksaker, stärker läsarens fokus och möjligheter att minnas textens innehåll efteråt. Läsning på skärm kan däremot vara bra för att snabbt hitta utvalda fakta, eller för att göra en första “skumläsning” av ett ämne. Även arbetsmiljön har avgörande betydelse (se vidare i våra allmänna tips för studieteknik!)
Lässtrategi: ett paket med flera metoder
I det här blocket presenterar vi en lässtrategi som består av ett helt “paket” av metoder för läsning – metoder som fungerar bra att kombinera. En lässtrategi kan beskrivas just som en medveten och sammanhållen plan som du kan använda för att förstå och minnas en text bättre.
Metoderna som ingår i strategin presenteras även separat längre ned på sidan. Materialet är hämtat från NA:s titlar “Svenska helt enkelt” 0ch boken “Hjärnfokus på läsning“, författade av Annika Nilsson och Lena Winqvist. Du kan även ta del av deras kunskap via de nio filmklippen nedan.
1. Förutspå med spåkulan
Det första du ska göra innan du börjar läsa texten är att överblicka innehållet och aktivera din förförståelse. Det betyder att du kopplar samman det nya du ska lära dig med tidigare kunskaper. Då kan du lättare sortera in den nya kunskapen i rätt “fack”, där den passar in med tidigare kunskaper.
Om du exempelvis ska läsa om “inflation” så ser du snabbt att du befinner dig i kapitlet om samhällsekonomi, i avsnittet om det ekonomiska kretsloppet. Du ser över textens rubriker, eventuella illustrationer och nyckelbgrepp. Du förstår att det utan tvekan handlar om pengar, och förmodligen ska du på något sätt lära dig mer om hur mängden pengar i samhället påverkar det ekonomiska kretsloppet, som du redan kan lite om.
Förkunskaper och förutsägelser hjälper dig alltså att hitta rätt plats för biten “inflation” i det stora kunskapspusslet.
Börja med att orientera dig i texten och förutspå vad den handlar om – som genom en spåkula!
2. Ställ frågor
Vana läsare formulerar frågor under läsningen. Ofta sker det omedvetet, automatiskt. Exempel på frågor:
“Vad är poängen med den här texten?”
“Vad förväntas jag lära mig?”
“Vad betyder det här ordet?”
“Hur hänger det här samman med det som stod tidigare i texten?”
Genom att medvetet och avsiktligt formulera frågor till texten lär du dig mer. Markera sådant du inte förstår, gör noteringar i ett anteckningsblock eller på en mindmap. I det här skedet är frågorna det viktiga – svaren söker vi i steg 3!
Läs, notera och anteckna samtidigt – skriv gärna för hand
3. Undersök och besvara
Nu vet du på ett ungefär vad texten handlar om, och hur den hänger samman med dina tidigare kunskaper. Du har också noterat vissa oklarheter och frågor. I steg tre går du tillbaka till texten och närstuderar, nästan som en detektiv med ett förstoringsglas:
- Läs om de stycken och ord där du ställt frågor och strukit under. Försök att hitta ledtrådar som kan besvara frågorna genom att läsa texten som står både före och efter de svåra textpartierna.
- Slå upp ord som du inte förstår.
- Sök på nätet efter förklaringar på de ord och fraser som du inte förstår.
4. Sammanfatta och repetera
När du har läst klart en del av texten (eller hela, om den är kort) så är det dags att sammanfatta innehållet. Återberätta vad texten som du just har läst handlar om. Använd de nya ord och begrepp som du har lärt dig.
5. Koppla samman och förankra
För att minnas bättre och stärka textens betydelse kan du som ett sista steg åter fundera på hur texten hänger samman med dina tidigare kunskaper. Fundera exempelvis över:
- Vilka andra ämnen eller fenomen påminde texten om?
- Kan du komma på nyheter, aktuella personer och liknande som kan kopplas samman med texten?
- Vilka ny frågor väckte texten: vad skulle du gärna läsa mer om?
Metoder för instudering
Metoderna som presenteras nedan handlar alla om att “plugga in” nya fakta. Det är alltså verktyg som kan hjälpa dig att överblicka, läsa in och repetera innehållet i en text.
Metoderna presenteras mer eller mindre i slumpvis ordning:
Anteckna nyckelord, viktiga årtal och namn medan du läser texten. Skriv bara korta stolpar, enstaka ord och punkter. Själva skrivandet gör att du minns bättre och du kan dessutom använda stolparna för att repetera och återberätta texten när du har läst klart.
Memoreringskort (flashcards) och quiz är verktyg som du kan använda för att repetera centrala begrepp, viktiga årtal, glosor och annat. Du kan göra det manuellt på vanliga papperslappar eller med hjälp av olika appar eller program. I båda fallen fungerar det på ungefär samma sätt: du skriver ett begrepp eller en fråga på en sidan av kortet och därefter ett svar eller en definition på den andra. Läs mer: Memoreringskort på Wikipedia,
Understrykningar, symboler och andra noteringar är också en form av anteckningar, men du använder då tecken och symboler istället för att skriva ner hela ord. Utveckla gärna egna symboler för olika markeringar. Exempel:
| Ett streck i sidan av texten = intressant, värt att läsa om.
! Utropstecken = mycket intressant! Kom ihåg!
? Frågetecken = oklart ord eller mening, läs om och kolla upp!
Σ Summatecken = bra sammanfattning, summering av något viktigt.
Tankekartor, eller Mind maps, kan användas både för att memorera och strukturera nya kunskaper i en text.
Tankekartor och illustrationer: Mindmaps och andra typer av grafiska sammanfattningar kan vara ett annat sätt att notera det viktiga i en text. Många minns fakta bättre om de kopplas till bilder. Rita gärna för hand – de flesta minns saker bättre om kroppen (handen, armen) deltar i inlärningen.
Läs högt & lyssna: Du minns bättre om du lyssnar till texten och inte bara läser den tyst. Läs högt för dig själv, lyssna när en kompis läser, eller lyssna på en inspelad version av texten. Om inte annat kan du testa att spela in den själv – sätt den på repeat tills den sitter ordentligt i minnet!
Skumläsning kan användas för att snabbt gå igenom en längre text en första gång. Kolla in rubrikerna, bilderna, bildtexter och leta efter viktiga begrepp i texten. Skumläsning är även effektivt när du letar efter särskilda fakta, eller svaret på en specifik fråga och inte måste läsa in exakt hela texten.
Återberätta: anteckningar, noteringar med mera kan som sagt användas för att återberätta med egna ord. När du har läst en text: återberätta för dig själv eller en kompis vad den handlar om.
Metoder för fördjupning
De följande metoderna kan du använda för att fördjupa din förståelse av en text eller ett ämne som du börjar få ganska bra koll på. När du har pluggat in grunderna och förstår de viktigaste begreppen kan du prova att:
Koppla samman det du läst med dina tidigare kunskaper: Fundera över vad du redan vet som hänger samman med det nya du just läst om. Gör gärna anteckningar och tankekartor som binder samman det hela!
Förutsäg och fundera över vad ni kommer att läsa om i nästa avsnitt: vad är det naturliga steget för att lära sig mer om det här ämnet?
Jämför med en eller flera liknande texter om samma ämne: vilka skillnader och likheter kan du se? Är det olika texttyper? I vilket syfte är texterna skrivna?
Samarbeta, diskutera och resonera: Jobba tillsammans, återberätta vad texten handlar om, diskutera svåra partier, definiera och förklara centrala begrepp och förhör gärna varandra eller tävla med quiz och memoreringskort.
Strukturera kunskapen med hjälp av utvecklade tankekartor, begreppsanalyser och andra typer av modeller.
Bearbeta kunskapen genom olika typer av övningar, uppdrag och aktiviteter. En enkel övning är att skriva en egen text där du använder nya ord och begrepp som förekommer i texten. Du kan även prova att göra en analys av orsaker och konsekvenser kopplade till ämnet du läst om. (Exempel: vad orsakar inflation, och vilka följder får det?
Riktigt djupa kunskaper får du bland annat genom att göra jämförelser, övningar och andra aktiviteter.
Metoder för kontroll
Slutligen presenterar vi några tips som handlar om din egen koll på läsandet. Det är nämligen viktigt att du själv har verktyg som låter dig hålla koll på vilka metoder du använder, och vad du kan göra när du kör fast. Exempel:
Sätt upp mål och planera: När du ska läsa ett nytt kapitel eller avsnitt kan du fråga dig saker som:
- “Vad behöver jag veta för att nå målen i kunskapskraven?”
- “Hur mycket ska jag läsa idag, och hur mycket under hela veckan för att hinna med?”
- “Hur börjar jag på bästa sätt?”
- “Vad är slutmålet – hur vet jag när jag verkligen är klar?”
Skapa en egen verktygslåda: Vilka verktyg kan du använda i olika situationer? Bygg en egen liten verktygslåda där du kan plocka fram en viss metod för instudering, en annan som funkar när du inte förstår en text, och en tredje för fördjupning.
Tänk på ditt eget läsande: när du läser ska du förstås fokusera på innehållet i texten. Men ta gärna pauser och reflektera över ditt eget läsande: vad fungerar, vad funkar inte och hur ska du göra för att bli ännu bättre?
Läs smart! Använd metoderna för anteckningar, noteringar med mera för att ringa in de partier i texten som du behöver jobba vidare med. Lägg mer energi på textpartier som är viktiga för att förstå helheten, och jobba hårdare med de avsnitt som du markerat med frågetecken eller liknande.
Utan tydliga mål vet du inte vad du ska sikta på.
Referenser och vidare läsning
Metodblocket om läsning och lässtrategier bygger främst på följande källor:
Att läsa och förstå: läsförståelse av vad och för vad?. (2016). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3694
Läsförståelse och undervisning om lässtrategier. (2019). Solna: Skolforskningsinstitutet
Tillgänglig på Internet: https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2019/04/Fulltext-L%C3%A4sstrategier-pdf-version.pdf
Nilsson, Annika & Winqvist, Lena (2019). Hjärnfokus på läsning. Första upplagan Malmö: NA Förlag