”Barnlitteraturen måste våga ta upp alla känslor, vad är annars meningen?”
Sigrid Nikka saknade böcker om ensamhet och utanförskap när hon var liten och ville skriva om frågorna och känslorna hon själv hade under uppväxten. Hur många fiskar finns det i havet? är skriven för barn men innehåller ett vuxet analysperspektiv och förhoppningen är att den ska öppna upp för att barn och vuxna tillsammans ska kunna prata om allt det där som känns.
Det blir bättre
Hur många fiskar i havet? är en känslodriven berättelse om att växa upp och känna att man inte passar in. Helt utan pekpinnar och klassiska argument om att vara en bra kompis sätter Sigrid Nikka ord på allt det där som är svårt att greppa men som ändå känns. För det handlar inte bara om knuffar och blåmärken, det behöver inte ens vara något speciellt som händer, det kan kännas och göra ont ändå.
Sigrid Nikka berättar att boken utgår från sägningen ”Theres always more fish in the sea” och funderingen över vad citatet egentligen betyder. Du kanske känner dig ensam nu, men det blir bättre, du kommer hitta de som är som du. Med utgångspunkt i djurens värld och uttryck om ”svarta får” och ”andra fiskar i havet” lyckas Sigrid Nikka konkretisera det svåra och på ett vardagsnära och hoppfullt sätt lyfta barnets funderingar om livet.
Berättelsen övergår smidigt från frågor om djurens värld till pojken i boken och hans tankar om livet. Djuren gör de filosofiska frågorna konkreta och känslorna applicerbara. Frågan om vad hästar gör om de inte trivs i sin hage, är lättare att ställa än frågan om vad man själv ska göra om man inte trivs i sin klass, men kan samtidigt leda till samma svar. På så sätt underlättar boken att uttrycka sina känslor och blir en väg in till samtal om barns tankar och funderingar.
Barnlitteraturen måste våga ta upp alla känslor, vad är annars meningen?
Livet är sorgligt ibland, även för barn. Hur många fiskar finns det i havet? skildrar sorgen som många barn upplever, men är samtidigt vacker och hoppfull.
Sigrid Nikka lyfter vikten av att berätta sanningar och hemska saker för barn, så länge man berättar att det kommer att lösa sig. Hon menar att om man upplever sorgliga saker så måste man också få läsa om dem. Barn känner och förstår, men vi måste våga skriva, läsa och prata om känslorna. De bra och de dåliga.